Låt inte rädsla styra ditt liv…

 

Varför förtrycker vi, dömer och förkastar istället för att förundras, intressera oss och beundra varandra..?

Varför känner vi konkurrens gentemot våra medmänniskor istället för att samarbeta..?

Det mycket korta svaret på den frågan är RÄDSLA!

Kvinnor har i många sekel tryckts ner, ansetts ”sämre” än män. Kvinnor har tryckts ner (och gör det ännu i många kulturer och länder) för att män är rädda för konkurrens. 

Ny vetenskap och nya idéer fördummas ofta och förkastas eftersom det ifrågasätter det som varit. En rädsla för att ”allt vi sagt och trott varit fel”. 

Nya tankar och idéer viftas ofta bort som nonsens…

Jag fick för några år sedan höra att det jag jobbade med minsann inte var bra, det hen gjort i över 20 år var mycket bättre…(vederbörande har för övrigt idag börjat jobba med den teknik som tidigare förkastades)

En kvinna som för drygt 30 år sedan var pionjär inom akupunktur, reste till Kina och utbildade sig, hon ”idiotförklarades”, alla kunde väl begripa att det inte fungerade…

✨Rädsla stänger av nyfikenheten.
✨Rädsla gör att många väljer att angripa, istället för att utforska.
✨Rädslor gör att många väljer att stanna kvar i gamla, ickefungerande beteenden.
✨Rädsla gör att många förkastar istället för att välkomna.
✨Rädslor skapar krig och motsättningar.
✨Rädslor hämmar utvecklingen, både personligt och globalt.

Hur gör du? 
Hur vill du leva? 
Vill du hämmas av rädsla eller vill du vara öppen och nyfiken, låta alla, inklusive dig själv, ha sin egen sanning och utvecklas utifrån sin kärna? 

Döm inte det du inte förstår 💜💜💜

vi väljer vad vi vill se i livet.universellbalans

Med kärlek 

Annelie Boström 
Auraförmedlare – Författare – Hälsoinspiratör

www.universellbalans.se – mer energi i vardagen
www.balansbutiken.se
www.anneliebostrom.se
www.soladey.se – Joniska tandborstar – Framtidens tandvård

Lever du som en struts?

Tror eller inbillar du dig att det som inte syns utåt, inte finns…

Det går inte att blunda för verkligheten

Är det lättare att låtsas som att problem inte finns, istället för att ta tag i dem?

Att på det här sättet lura människor i din omgivning kan gå hyfsat bra, men är det schysst mot omgivningen att luras?

Att lura sig själv är definitivt ingen bra idé, det är enormt destruktivt och slutar oftast inte alls bra. 

Problem, saker eller händelser försvinner inte bara för att du låtsas som ingenting, de syns för omgivningen på samma sätt som att alla ser strutsen som stoppat ner huvudet i sanden…

Tänk på att vad som än händer, så innan man ”ser” saker, problem eller beteenden så går det inte att komma vidare eller hitta lösningar. Lever man i förnekelse så fastnar man kvar. 
Att se, för att sedan acceptera kan leda till den förändring som förnekelsen aldrig kan ge. 

Så mina vänner, plocka upp huvudet ur sanden, titta på dig själv. Sluta lura dig själv och börja leva istället!!!

Med Kärlek och omtanke/

Annelie Boström – Auraförmedlare – författare – hälsoinspiratör

Stillhet, djupavslappning, meditation = återhämtning

Varför behöver vi stillhet, vila, meditation, djupavslappning, mindfullness, eller vad just du väljer att kalla det. Det är olika benämningar på samma företeelse, kärt barn har många namn, men effekten av att regelbundet ”bara vara” är stor.

Mindfullness, det engelska namnet talar tydligt om varför det är viktigt och vad det egentligen är och innebär. Det ”fyller på sinnet”. Med icke-tänkande, djupavslappning fyller man på sitt sinne och låter det vila. 

Vi luras att tro att vi klarar allt, utan att vila och återhämta oss.., fel, fel, fel.
En av de viktiga nycklarna är just förmågan att komma in i en total stillhet och avslappning. Hämta hem dig själv, landa i kroppen och koppla bort hjärnan. 

I den totala avslappningen, stillheten händer massor. Stillhet och avslappning är en grund för återuppbyggande, skapande och utveckling. 

°Hur ska man kunna vidareutvecklas om tid för reflektion aldrig finns..?
°Hur ska man kunna återskapa det som brutits ner om tid (vila) aldrig avsätts..?
°Hur ska man lära sig/ hitta nya saker, om stillhet, ”blank tid” inte avsätts för att släppa in     nytt..?

Efter en AT kommer mentalkroppen, det högre jaget, ditt medvetande, i direktkontakt med den fysiska kroppen. 
Det innebär att om du VILL, så är möjligheten till den totala avslappningen, stillheten i dig själv, mindfullnessen så mycket närmare och enklare. Vissa beskriver det som att meditera 24/7, det vill säga hela tiden, dygnet runt, men då måste man också stanna upp och tillåta sig att ”bara vara”, umgås med sig själv, slappna av.

Man behöver hämta hem sig själv, istället för att fly bort i tankar eller görande. Att koppla bort tankarna för att låta kroppen ladda utan att störas av hjärnans tänkande är uppbyggande och återhämtande. 

Passa på i kassakön, i bussen på väg hem från jobbet eller vid andra tillfällen som ibland kan kännas stressande. Låt dessa bli påfyllande istället. Energisortera och hämta hem ditt, skicka iväg det som inte tillhör dig, för varför störas av andras tankar, mående eller påverkan.
(Läs gärna mer om detta i följande böcker)
Lilla energiguiden
Ta din kraft tillbaka nu

Så, stillhet och avslappning är grunden för skapandet. Ur stillheten uppstår mirakel 💜

Stillhet ger förnyelse

Jag/ vi har haft en helg med återhämtning och stillhet i kombination med att kroppen fått jobba utan att tänka, vilket ger nya ideér, kraft och inspiration. En fantastisk vecka önskar jag er!

Med kärlek/
©Annelie Boström 
Auraförmedlare™ – Författare – Hälsoinspiratör

www.universellbalans.se – mer energi i vardagen
www.balansbutiken.se
www.anneliebostrom.se
www.soladey.se – Joniska tandborstar – Framtidens tandvård

Varför spela spel istället för att kommunicera…

Varför spelar så många ett spel.., ett livets spel, mot varandra, som inte är vare sig trevligt eller sunt.

 

Vad menar jag då med detta?

Jo jag ser/hör många som klankar ner på andra, som suckar och pustar över saker eller helt enkelt gnäller över saker. Saker som de egentligen VILL göra.

Vad är det som gör att mannen som inte själv tar tummen ur med renoveringen (som är akut) säger att han har en slavdrivare hemma som tvingar honom, och låter bli…(för att han tänker inte göra som någon annan säger)

Vad är det som gör att paret båda skyller på att, ”det ändå inte är någon idé att göra saker” eftersom den andra parten ändå inte kommer vilja? (Alltså förmodar sig veta vad den andra vill)

Vad är det som gör att ”vuxna” människor har ett beteende som vi ser hos små barn, nämligen testa gränser?! (ofta mot den vi valt att leva ihop med och då även förmodas respektera och tycka om)

Vuxna människor som testar gränser mot varandra i, mitt tycke banala situationer. Det kan vara i så löjliga situationer som att stoppa ner en godispåse i kundvagnen trots att vederbörande har diabetes, och sen väntar på att bli tillsagd av sin make eller fru, son eller dotter. Jag har sett detta, där personen till och med, full av förväntan (som en treåring) väntade på att bli tillsagd, visste exakt vad reaktionen från partnern skulle bli…

Att i liknande situationer svara, Jaaa, mamma eller Jaaa, pappa till sin partner, hur känns det? Hur sunt är det?

  • Vem vinner på att bete sig på liknande sätt..?
  • Får man ett bra förhållande genom liknande beteenden..?

Kan det vara så att teamwork, samarbete och kommunikation skulle vara positivare för alla parter i alla typer av förhållanden..?

Jag är helt övertygad!

För nu närmare sju år sedan brände jag ut mig å de grövsta. Fysiskt så orkade min kropp i stort sett ingenting. Mitt i detta hamnade vi i en situation som blev väldigt tydlig, för mig och för oss.

Min man har en liten stuga, som då ordentligt började förfalla. Renoveringsbehovet hade funnits sedan han köpte den, men hade inte påbörjats. Nu rann det in vatten genom fönstren och det var röta i väggarna. Taket var slut och det luktade illa inne. Jag visste att om det inte görs något nu, är det bara att riva allt om några år. Jag är väldigt övertygad om att mannen visste detsamma.

Åren innan hade vi gemensamt börjat strukturera upp hur vi ville ha det, hur vi skulle få till stugan på ett bra och fungerande sätt. Trots gemensamma planer blev det på något sätt som så att jag fick höra att jag tjatade, det suckades, det inte var så bråttom osv. Slutligen så fick jag nog. Att jag då fysiskt inte orkade så mycket, gjorde inte saken lättare, mina skuldkänslor blev större av det. (Av att jag själv inte kunde göra så mycket)

Jag bestämde mig för att det här spelet var osunt för oss båda. Vi blev båda förlorare. Jag hade ingen som helst lust att vara en ”tjatkärring” eller ”arbetsledare” om det ändå inte uppskattades.

Så jag ställde helt enkelt en rak fråga, utifrån mig själv och hur jag kände och ville, nämligen ”vill DU få en bebolig stuga, eller det ska den få förfalla helt?” Jag talade också om att om han INTE ville, så skulle jag inte säga ett ord till om vad som behövde göras. Jag lade helt över ansvaret på honom.

Svaret blev som förväntat, såklart den inte skulle få förfalla. Jag frågade även om vi skulle göra det tillsammans, eller om jag skulle backa och helt enkelt strunta i att bry mig.  Jag var tydlig i att jag inte ville ta rollen som den pådrivande, om jag fick det emot mig, eftersom det mådde jag verkligen inte bra av.

Där och i det samtalet så började ett mycket bra samarbete. Vi hade ju samma mål, varför då trycka ner istället för att låta våra förmågor komma fram.

Jag fick rollen som arbetsledare, OCH fick känna att det uppskattades. När det osunda spelet försvann, blev allt görande mycket enklare och roligt. 
Motstånd byttes till flow.

Att människor runt omkring fortfarande uppfattar det som tidigare, eller som de själva lever är betydelselöst. Det är hur vi har samspelet och kommunikationen sinsemellan som är viktigt.

Så hur gör du?
Är det tillfredställande att spela ett spel, att klaga över andra och deras vilja, att demonstrativt göra saker för att få reaktioner osv…

Eller kan det vara så att samarbete och teamwork stärker och utvecklar alla förhållanden och parter..?

bete dig mot andra som du själv vill bli bemött
Var ärlig och kommunicera med varandra, det ger gemensam utveckling.

Med Kärlek och förhoppning om en ärlig och rak kommunikation människor emellan!

©Annelie Boström – Auraförmedlare™ – Författare – Hälsoinspiratör

Utanförskap, vad är det?

Är det någonting som nästan alla känner ibland…

Kan det vara vanligare än du tror, eller är det till och med så att vi alla lever i våra egna utanförskap eftersom vi inbillar oss att samhällets mall, det kollektiva tänket är ”det riktiga och rätta sättet att vara”…

Har du någon gång upplevt att du har ett utanförskap?
Har du känt/upplevt dig vara annorlunda än andra?
Har du någon gång tänkt att du är annorlunda, tänker annorlunda än ”alla andra”, ser eller beter dig annorlunda än vad du upplever gemene man gör?

Men kan det vara så att vi alla är unika, att det är samhällets, eller det kollektiva tänkandet som hindrar oss att vara den unika människa, som vi alla är skapade att vara..?
Att det är vår TRO att alla ska vara stöpta i samma form, som skapar utanförskap. (istället för gemenskap)
Att vi har ett samhälle där det unika trycks ner, istället för att utnyttjas. Där vi alla ska/försöker tryckas in i samma lilla och fyrkantiga låda.

Hur sunt och positivt låter det?
Hur skapar det utveckling? Om genuina egenskaper förminskas…

I mina möten med klienter så slår det mig gång på gång, att de flesta människor faktisk känner sig annorlunda, lever i ett så kallat utanförskap. Att väldigt många fler än vi tror, upplever att de inte passar in i ”boxen”. De gör allt för att det inte ska märkas utåt, men inuti så blir det då kluvna känslor som skapar oro och negativa vibrationer.

Det är nog mig det är fel på, eftersom alla andra verkar tycka det är bra…

Vi borde förstå att vi alla är unika. Det vi idag kallar utanförskap, borde vi istället kalla personliga egenskaper, tankar och inre värderingar. Vi behöver inte vara som alla andra för att passa in. Vi behöver lära oss tryggheten i att vara oss själva. Att vara trygga i att mina tankar är mina, jag kan stå för dem, jag är trygg med dem. Ingen annan behöver tycka eller tänka som mig, men andra behöver acceptera (acceptera behöver inte betyda gilla) mig och mina åsikter.

Med detta som grundvärderingar så kommer även den så kallade utanförskapen att krympa, eller så kommer vi alla att leva i TRYGGA utan, utan- eller innanförskap. Vi kommer vara trygga med att vara oss själva, utan att kämpa för att passa in eller duga! VI kan leva i gemenskap även om vi är oss själva.

Att få en full kontakt med sig själv kan göra att ett så kallat utanförskap, transformeras till en trygg egenskap istället.

När man anser sig vara i ett utanförskap, och försöker ”passa in”, kan det vara så att kontakten ”med sig själv” kopplas ifrån? Att vi genom att tro att vi inte duger, förminskar vi oss själva tills ”vi försvinner”?

Det kan det vara av stor betydelse, (det är det för alla) är viktigt att ha förmågan att hålla sig i sin sfär och inte tillåta andra att komma in i den, att inte tillåta att andra styr ens tankar och känslor. Det vill säga, inte tillåta sig bli sårad av andras blickar, kommentarer, att förstå att det andra säger, gör eller syftar på handlar om dem, inte dig. Andras dömande stannar så att säga på vindrutan, de kommer inte in i bilen och det är enbart att sätta igång vindrutetorkarna så försvinner det.

Att koppla tillbaka och förstärka ”kontakten med sig själv” är en av de positiva egenskaper som sker under en AuraTransformation™. En annan är att den egna sfären stärks, vindrutan blir tätare och släpper inte in andras skräp, tankar, känslor eller värderingar på samma sätt som tidigare. 
I min värld så borde det inte finnas några som helst utanförskap, i negativ bemärkelse, utan istället är det personliga kvaliteter/egenskaper som bör tillåtas vara, istället för att tryckas ner.

Kan det vara så att många unga upplever utanförskap eftersom de har en ”ny/annorlunda” syn på förlegade mönster i samhället..,
ska vi då trycka tillbaka dem, eller låta dem komma fram?

Alla människor har saker de är bra på, att tillåta sig se dem och låta dem växa, skapa utveckling, både personligt och globalt!

Att se det som inte ”fungerar” och fokusera på det, göder enbart en negativ spiral neråt, utvecklingen stannar…

Gemenskap föder styrka.

Med Kärlek och förhoppning om en härlig dag!

©Annelie Boström – Auraförmedlare™ – Författare – Hälsinspiratör

Samspelet mellan barn och vuxna…

Går det att stärka och utveckla..?

 

  • Har du ibland varit i situationer, eller möten där du upplever att hur tydlig du än är, hur noga du än förklarar och berättar så blir du ändå inte förstådd?
  • Har du själv upplevt frustrationen i att inte bli förstådd eller validerad/mött i dina upplevelser eller känslor?
  • Har du varit med om att den du pratar med är helt oförmögen att förstå/ta in det som är viktigt för dig att förklara?

Kan det vara så här våra barn och ungdomar upplever att vuxenvärlden fungerar..?
Att hur tydligt våra barn/ungdomar, (och nu även unga vuxna), protesterar och visar att de upplever att gamla mönster och värderingar inte längre fungerar så kan mottagarna, dvs ”vi” vuxna inte förstå vad de egentligen menar.

Tänk vad fantastiskt det skulle vara för både barn/ungdomar och för deras vuxna förebilder om de ”pratade” samma språk, var på samma frekvens, kunde förstå varandra enklare…

OM det fanns en möjlighet där DU som vuxen, på ett enkelt sätt kan möta dina barn/ungdomar där DE är, istället för att de ska ”tryckas tillbaka/ner”, till i deras tycke gamla och icke fungerande värderingar, skulle du vilja ta steget för både din och deras skull?

I min värld kan vi jämföra det med:
”Om datorn blir för gammal, inte orkar med den högre teknologin och de nya programmen så uppgraderar vi den, eller byter ut till en bättre som är bättre anpassad för det den ska användas till”.

Att utveckla sig själv, sin personliga frekvens, sitt energiskydd ger dig som vuxen ett kliv in/upp i våra barn och ungdomars värld. Du får nya, och enligt mig helt fantastiska möjligheter att möta dem på deras nivå.
Jag ansåg att det var mitt ansvar att följa med mina barn energimässigt, bonusen blev en piggare och gladare mamma, med mer energi, livsglädje, balans och inre kraft.

  • Vad väljer du?
  • Vill du veta mer?

det finns alltid möjligheter.universellbalans.se

En AuraTransformation löser inte dina problem, den ger kraft och kapacitet att själv veta hur du ska göra och möta din omgivning. Genom att börja med att utveckla och stärka dig själv, finns det också nya möjligheter som kan resultera i att omgivningen blir stärkt 💜

Med Kärlek 
©Annelie Boström – Auraförmedlare™ – Energicoach – Författare & Inspiratör

www.universellbalans.se – mer energi i vardagen
www.balansbutiken.se
www.anneliebostrom.se
www.soladey.se – Joniska tandborstar – Framtidens tandvård

Indigobarn/ungdomar – raka, ärliga och kärleksfulla..,

 

men också väldigt intensiva och utmande…

Våra ungdomar kan kännas aggressiva i sin  energi, i sitt sätt att vara och agera. Ibland kan de verka rent elaka, trots att de egentligen oftast är precis tvärtom. De är betydligt mer kärleksfulla och känslosamma än de utåt sett verkar vara.

De har en snabbare väg från tanke till handling, vissa agerar utåt direkt medan andra är inåtagerande, håller tankar inom sig.

De är energimässigt i grunden och generellt mer ”kärleksintelligenta”, dvs de agerar, säger och gör mer utifrån hjärtat, istället för att fundera ut vad de ska göra och ”analyserar inte sönder saker” på samma sätt som generationer före dem. (Ett exempel på att tänka för mycket, analysera sönder, innan man säger saker till någon, är att man redan innan TROR sig veta vad vederbörande VILL höra, och då säga det som vi tror att personen vill höra.)

Deras ärlighet kan kännas elak, trots att de ”bara” är raka i sitt sätt att säga saker som kommer direkt från dem.
Det är vi vuxna som inte är vana att få sanningen slängd i ansiktet på oss. Vi är ju inte ens fostrade att vara ärliga mot, eller ta hand om oss själva i första hand. Vi är lurade att tro att det är mer värt att ta hand om andra än oss själva. Därför är det ovant för oss med personer som sätter sig själva främst. Det är när vi tolkar in våra värderingar i det som sägs, den raka sanningen, som vi tror att det är illa menat, eller elakt.
Ska vi då ”skjuta” budbäraren…

Många har till och med fått uppfattningen att den som tänker på sig själv är egoistisk.., Därför ses många gånger ”Indigobarnen” som egoistiska, när de sätter sig själv, sitt väl och mående först (utifrån sitt eget tycke, det är inte alltid föräldrarnas värderingar stämmer med deras)
Det kan bli lite tokigt där ibland eftersom de tror de vet allting, men kunskap behöver de lära sig. Att motivera dem är därför viktigt. ”Varför göra saker som känns meningslösa bara för att någon annan säger att det ska göras”. När de förstår vitsen med saker går det lättare. Varför lära sig saker utantill som man kan googla på tre sekunder, varför skriva en profil om en författare som inte är intressant? Varför plugga och gå i skolan  bara för att mamma säger att man måste, att det finns en lag som säger att man är skyldig att göra det när det är roligare att spela dator…

De speglar sin omgivning, de känner av obalanser och speglar dem. Det varierar i vilken utsträckning, alla är ju individuella personligheter, vissa inåt och andra utåt. De känner oftast av sina föräldrar och blir konfunderade då föräldrar säger en sak men utstrålar en helt annan…

-Är du ledsen mamma?
-Nä, jag är bara lite trött…   

I dem så kommer då frågan (oftast inte ens medveten) varför känner jag att hon är ledsen, när hon bara säger att hon är trött. Känner jag fel, är det mig det är fel på? Men om hon verkligen är ledsen, varför säger hon då inte det..? Ska man förneka, stänga av det man känner..? Är det så jag också borde göra…

De respekterar inte sin omgivning bara för att någon är äldre, har en viss utbildning eller liknande. Att se upp till någon för att den är för mer än andra, hierarkitänket är definitivt på väg bort från jorden. De respekterar dem som respekterar sig själva, och visar sig värda att respektera. En lärare är ingen att se upp till bara för att hen är lärare. En lärare blir respekterad och ses upp till om vederbörande kan möta sina elever och motivera dem, får dem att förstå vitsen med att lära sig saker, får dem att vilja lära sig för sin egen skull, inte för någon annans.

Efter min AuraTransformation™ så pratar jag samma språk som dessa ungdomar. Den tysta och osynliga kommunikationen blir så mycket enklare.
En fantastisk kommentar jag fått av en ”inåtagerande indigo, med utåt sett stora neuropsykologiska funktionshinder” är:
– Du är inte som mamma du, det går inte att reta dig (ta energi) och du pratar som mig, vet hur jag tänker..,
varför är det så, så är ju/gör inte vuxna…

kärleksintelligent.indigobarn.

Det här är min sanning, mina upplevelser och mina erfarenheter.
I boken ”Våra älskade ungar – en spegling av oss vuxna” finns fler enkla tips att möta dina barn och ungdomar. Den utgår från mina erfarenheter, upplevelser och insikter.
Du hittar den i Balansbutiken.se, där den nu finns till rabatterat pris, eller hos andra internetbokhandlare.
Där hittar du även boken ”Balans på alla plan” som mer ingående beskriver barn och ungdomar energimässigt. Den rekommenderar varmt alla som har barn/ungdomar i sin omgivning att läsa. 

Våra barn har kommit till oss för att utveckla oss och lära oss. Konsten är att förstå vad DE tycker vi behöver lära oss,  välja att se våra beteenden och våga utvecklas utifrån det!

Med Kärlek och tack mina älskade ungar för det ni lärt mig!!!

©Annelie Boström 
Auraförmedlare™ – Författare – Hälsoinspiratör

www.universellbalans.se – mer energi i vardagen
www.balansbutiken.se
www.anneliebostrom.se
www.soladey.se – Joniska tandborstar – Framtidens tandvård

Ansvar… vad står det för?

Är det något som klingar negativt och skapar motstånd hos dig..? 
eller är det någonting som kan vara enbart positivt?

Många förknippar ordet ansvar med någonting betungande och jobbigt, ett ok som måste axlas.
Hur är det för dig? 

Vad är det som gör att så många blir tyngda av ”att behöva ta ansvar”? 

Hänger det ihop med, i mitt tycke gamla värderingar om att vi ska vara så duktiga…
Visa oss duktiga genom att ta ansvar…

Vad har gjort att så många av oss vill lägga över ansvaret till någon annan..,
till läkaren..,
till partnern..,
till sina föräldrar..,
osv.

Jag har tidigare känt mig tyngd av att ha ansvar. Av att känna att jag ”måste” ta ansvar. Jag måste göra si, eller så. Men behövde jag egentligen det..?

Idag kan jag enbart känna frihet av att välja ett eget ansvarstagande. Jag gläds av den frihet det kan ge, eftersom jag då är ledaren i mitt eget liv, vilket i sig ger mig frihet. Jag måste ingenting, jag väljer att göra det jag gör, för min egen skull. 

Att som barn börja ta ansvar för sig själv, blir ju även ett steg till att få mer frihet. För visst vill vi väl att våra barn ska vilja vara självständiga och fria som vuxna 😉

Att som vuxen ta ansvar för sig själv, innebär att man kan bestämma själv vad man vill lägga tid och energi på. 

Att ta ansvar för sig själv, innebär att man ”bara” behöver lägga energi på sig själv och lita på att omgivningen faktiskt är kapabla att ta hand om sig själva

Eget ansvar blir vad du gör det till, för mig är det en frihet som jag önskar fler (eller egentligen alla) 💜💜💜

Ansvar.kraft.frihet.universellbalans
Ansvar är en egen kraft som i sin tur kan generera frihet. Frihet att vara ledare i sitt eget liv, istället för att styras av andra och andras värderingar.

 

Med Kärlek till er alla
© Annelie Boström 
Auraförmedlare™ – Författare – Hälsoinspiratör

www.universellbalans.se – mer energi i vardagen
www.balansbutiken.se
www.anneliebostrom.se
www.soladey.se – Joniska tandborstar – Framtidens tandvård

Motstånd föder motstånd

Motstånd står för begränsning, begränsning av livet, dig och utveckling.

Motstånd begränsar och förminskar, krymper och minimerar, dels inåt både psykiskt och även rent fysiskt, men även utåt så begränsar ett motstånd oss enormt.

Hur ska någon som är ”emot” kunna utvecklas, när den inte vill, utan spjärnar emot och redan har bestämt sig för att inte vilja vara positiv…

Rent fysiskt när människan har ett motstånd till någonting, så kan man beskriva det som att även cellerna drar ihop sig, minimerar sig själva. Vi bryter alltså rent fysiskt ner vår kropp då vi väljer att gnälla, klaga på andra, motsätter oss förändringar vi inte kan styra över…
Många har tagit ett överlevnadsbeteende som enbart ska gynna oss vid extrem fara och gjort det till ett normalt, vardagligt sätt att bete oss.

Det här kan då givetvis också vändas och användas på ett positivt, utvecklande och expanderande sätt för oss människor.

Att välja glädje och det som ger glädje stärker och bygger upp oss.
Att se sig själv istället för att fokusera på andra, hitta det som fungerar, det som är positivt och låta det växa är stärkande.

Att ta hand om sig själv, ha tillit till sig själv, inte låta sig styras av yttre värderingar, att acceptera andra, ha medkänsla mot andra och framförallt sig själv är ett grundbehov för oss. Vi är ämnade att leva i harmoni. När vi gör detta vibrerar cellerna i kroppen i sin ursprungliga vibration, de mår bra. När varje cell i kroppen mår bra, när de expanderar så mår vi bra, vi utvecklas och lever ❤️

Vad väljer du? 
Fokuserar du på det som fungerar (istället för det som är dåligt)?
Väljer du att hitta lösningar (istället för att se alla problem)?
Tar du fram vardagens glädje (istället för att fokusera på ”måsten”)?

Eller har du fastnat i det något ”enklare” alternativet att klaga på allt och alla…

Livet ska vara flöde, inte motstånd.

Vill du ha hjälp att komma ur din negativa spiral..?

Med Kärlek
©Annelie Boström
Auraförmedlare™ – Författare – Hälsoinspiratör

www.universellbalans.se – mer energi i vardagen
www.balansbutiken.se
www.anneliebostrom.se
www.soladey.se – Joniska tandborstar – Framtidens tandvård

DU är den enda som kan ta ansvar för DIG!

 


Skyller du dina problem på yttre omständigheter och andra människor istället för att vara ledaren i ditt eget liv?!?

DU har alltid ett eget ansvar färdig själv, ditt liv och ditt mående. Det går inte att påverka allt som händer omkring dig, de yttre omständigheterna, men DU har alla förutsättningar att välja HUR du förhåller dig det det som sker.

Den dag DU bestämmer dig för att själv ta kontroll över dig själv, då börjar det…

Skyller du din fortsatta sjukdom på inkompetenta läkare… Skyller du din stress på arbetsgivaren… Är det din partners fel att du inte är lycklig i förhållandet… Hittar du alltid yttre omständigheter för att ”slippa undan”…

Om du har ett problem, inte mår bra så är det DU och enbart du som kan bestämma dig för att ta tag i det och ditt liv.

Idag har jag också fått en vetenskaplig vinkling och förklaring till varför det är så. 

När du gör ett aktivt medvetet val av kärlek och omtanke till dig själv, genererar det energi i dina celler. Det genererar expansion och utveckling.

Det innebär även att när du INTE tar hand om dig själv, skyller på andra eller annat, gnäller, utan att agera för dig och din skull, då bryter det ner och försvagar dina celler.., som i sin tur ger kompression och försvagning. 

Jag gjorde mitt val för flera år sedan. 
Hur väljer du?

be you.be bright.universellbalans.

Med kärlek till er alla!

©Annelie Boström

Auraförmedlare™ – Författare – Hälsoinspiratör

www.universellbalans.se – mer energi i vardagen
www.soladey.se – Joniska tandborstar – Framtidens tandvård