Kan man bränna ut sig efter att ha genomgått en AuraTransformation™?

Ja det kan man, annars skulle våra barn och unga inte heller kunna bli slutkörda eller utbrända, vilket de ju även de tyvärr kan bli.

Man kan göra allt som man gjorde innan en AuraTransformation™️, även efter en behandling. Man väljer helt själv vad man vill göra.
[Däremot kan ibland vissa behov att göra saker helt försvinna, som tex ätstörningar, agg/ilska riktad mot specifika saker/personer, cravings eller liknade]

Jag personligen hade hoppats på en Quick-fix när jag bokade och genomgick min AT, men förstår också att då hade jag ju ”bara fortsatt som förut” … [vilket hade inneburit att jag blivit helt slutkörd igen]

Jag förstod efter ett tag att, en behandling, vilken som helst, inte heller AuraTransformation™️ kan ändra mitt sätt att vara och agera, det kan ju endast jag själv göra. AT:n har gjort det enklare att se och förstå vad jag behöver förändra. 🙏  [insikter suger och gör ont ibland 😔]

För mig så är, ”att gå in i väggen, bränna ut sig, köra slut på sig själv” att man tagit ut mycket mer från energi-kontot, än vad man tillfört.

Att stressa, göra saker som man inte vill eller bör, som man mår dåligt av eller är rent av skadligt, kostar enormt mycket energi. Alla så kallade ”måsten” som blir till tunga bördor.

Ju mer du lyssnar på kroppen, vad den vill ”säga” dig, desto mer kommer den att ”berätta” vad den behöver för att du ska må bra ❤️

Ibland behöver vi hjälp för att kommunicera med oss själva, ibland går det jättebra att själv förstå. Vi vill inte alltid lyssna på vår kropps signaler, eller så har vi helt enkelt bestämt oss för att ”den har fel”. Det kan även vara smärtsamt att förstå .., att inse hur vi försakat oss själva. Men i förståelsen ligger också grunden till förändring och förbättring. 

När man får anden, det högre jaget, mer av sig själv tillgängligt, [som en AT bland annat innebär, dvs få tillgång till mer av sig själv] så gör det också generellt ”ondare” att gå emot sig själv, att ”köra över sig själv”.

Men det innebär också att man lättare och tydligare, känner kroppens signaler och kan man må sämre av att göra saker man inte mår bra av. [Därför i min värld många unga inte mår bra] Men det innebär då också att när det känns och är tydligare att vissa saker behöver förändras .., ger det otroligt mycket bättre möjligheter att förändra. Konsten är att lära sig lyssna, hitta vad och ta tag i det som behövs …❤️

Allt går inte på en gång, vi är alla olika. Jag lär mig nytt varje dag, stannar jag inte upp och lyssnar går det inte framåt. Ibland kommer livet emellan och pausar, eller rent av lägger i backen tillfälligt …
Men jag kan alltid stanna upp och reflektera, se vad som hänt, ta hjälp och fortsätta framåt igen.

”Ett stadigt hus behöver en bra grund, tak och fasta väggar innan tavlorna kan hängas på plats.”

För mig blev AuraTransformationen det som gjorde att jag förstod, kunde ta in, orkade, vågade stanna upp och lyssna på vad kroppen faktiskt säger. Då först lärde jag mig tolka dess signaler och det den sa till mig 🙏 (även om jag innan AT:n trodde jag förstått …) När jag började lyssna mer på mig själv och förstod mina behov blev det ”lättare” att hjälpa mig själv att läka. Ju mer jag använde mig av min förmåga att lyssna, desto lättare gick det [som med allt vi lär oss, det känns svårt i början men går lättare när vi kommit igång].

 Kunde jag ..,kan fler ❤️

Det här är min sanning, upplevelse och uppfattning och min förhoppning är att du kan ha glädje av denMed kärlek
Annelie

Annelie Boström 

Certifierad Auraförmedlare™

Massör & Hälsoinspiratör

Balansbutiken – Universell Balans
Sörbygatan 74 | 802 55 Gävle
 
076 – 367 86 86
 

Hur blir du bemött …

och hur tar du emot och reagerar på det som sägs till dig?

Angrepp är inte bästa försvar .., det är en härskarteknik som förstör och söndrar relationer 

▪️Du måste förstå …

▪️Det är ditt fel …

▪️Du borde väl fatta …

▪️Du gör mig så arg …

▪️Om du inte …

▪️Är du dum i huvudet, eller …

▪️Du är så provocerande …

Många börjar med att angripa genom att använda någon av ovanstående, [eller liknande fraser] som inledning på ett ”så kallat samtal”.

Hur får det dig att må?

Vad är egentligen meningen med att starta med att angripa den man pratar med? [vare sig det är medvetet, omedvetet eller undermedvetet]

När man börjar med att angripa, vare sig det är verbalt eller med handling så är meningen att få motståndaren i försvarsställning.

På samma sätt som i ett schackspel, ställa kungen i schack, och motståndaren behöver då fokusera på att parera undan och försvara sig, istället för att få möjligheter att tänka ut ett fungerande drag.

Så här agerar många för att försöka få övertaget över andra människor.

De flesta [behöver inte vara alla] reagerar också på liknande anklagelser genom att känna att de är ”skyldiga”, att de gjort något fel och får skuldkänslor .., även om de inte ens vet vad ”angriparen” pratar om.

Så, nästa gång någon börjar ett samtal med att klandra dig för någonting .., stanna upp och fråga dig själv om det ens har med dig att göra. Om du ens behöver ta på dig skuldkänslor eller försvara dig. Varför någon tycker att ”angrepp är bästa försvar” i stället för att bjuda in till samtal …

Är man svag, så angriper man för att försöka manipulera och få övertag.
Samtidigt som en trygg person inte behöver angripa någon annan för att känna sig stark.
 

Det här är min uppfattning, mina tankar & sanning

Hoppas även du fått
något med dig på vägen ♥

Med Kärlek♥
Annelie

#auratransformationökardittmedvetnabeteende

©Annelie Boström 

Certifierad Auraförmedlare™

Massör & Hälsoinspiratör

Balansbutiken – Universell Balans
Sörbygatan 74 | 802 55 Gävle
 
 

 

 

Att kapitulera som ”duktig Flicka” ..,

och även vinna tillbaka sig själv ♥

Att köra slut på sig själv, förstå och bli förstådd. För dig som själv är på gränsen eller lever nära nån som är utmattad

Jag har alltid haft massor med driv, ork, vilja och förmåga att göra saker.

Jag har alltid gjort massor, jobbat, ställt upp, töjt mina gränser.

Jag tyckte om det. Jag tyckte om bekräftelsen i att vara duktig och jag älskade att se resultaten i det jag gjorde.

Till sist orkade jag inte mer. Det blev helt enkelt för mycket …

Det började med fysiska symptom, som värk, jag blev tröttare och tröttare. [Kunde inte då förstå varför …]

I takt med att dessa symptom blev värre och värre, försvann också en stor del av glädjen i det jag gjorde. Mer och mer kändes som krav, istället för som tidigare ”det hade ju bara varit roligt”.

Efter en mycket kaotisk och icke-själv-vald period kom kapitulationen som en käftsmäll.

Jag, som alltid orkat, kunnat och haft viljan .., orkade och klarade nästan ingenting …

Känslorna inom mig, var fruktansvärda. Jag slog på mig själv, för att jag var så värdelös, inte orkade, var trött, rent av dödligt trött och apatisk.

Jag kände mig totalt värdelös eftersom jag nu inte kunde göra allt som jag tidigare under mitt liv fått bekräftelse för. Just nu, i detta skede kände jag mig verkligen helt betydelselös.

Här behövde jag, bli validerad och sedd. Jag behövde ha vänner och familj som stod vid min sida och ”älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det mest” är viktiga ord att tänka på för de närstående.

Jag behövde ingen som fixade mig, jag behövde få släppa kontrollen. Jag behövde slippa ta emot dömande från omgivningen, jag var ju och hade alltid varit den som dömt mig själv hårdast. Hur skulle jag klara av att sluta med det så länge jag fortfarande kände ifrågasättande från min omgivning …

Jag behövde istället få känna att jag vågade kapitulera och visa hur djävligt det kändes. Jag behövde någon, några bredvid mig som förstod att det inte handlade om dem, utan att det handlade om mig när jag fick utbrott, grät, skrek eller inte ens svarade på tilltal. Jag behövde kravlös närvaro, där jag inte fick skuldkänslor för den jag just nu var och hur jag kände mig.

En förståelse för att ”vattenglaset” var på bredden fullt och det lilla obetydliga kunde få jättestora känslor att svämma över. Som att barnen köpt hem pizza åt mig som inte orkade laga mat, och jag skrek för att de glömt att säga till om att ”ta bort kronärtskockan”, eller mannen som lagade mat, av omsorg undrade om jag ville ha ris eller pasta och jag blev arg för att få fler val att ta ställning till. Att betydelselösa bagateller, skapade kaos, fick mig att rasa och jag inte i stunden själv förstod det som hände, hur jag reagerade. Då behövde jag mina nära som hade perspektivet att förstå, och inte ta åt sig.

När jag fick det, alltså tillåtelse att visa känslor, ladda ur dem och ändå bli sedd, validerad, mött med medkänsla och älskad så kunde jag slappna av och även själv tillåta mig att känna mina egna känslor.

Då kunde spiralen stanna, för att så småningom vända igen. När jag fått tillåtelse av mina nära och därmed också kunde tillåta mig själv att få äga mina egna känslor, känna dem och då hitta tillbaka ♥

 

Det här är min uppfattning, mina tankar & sanning

Hoppas även du fått
något med dig på vägen ♥

Med Kärlek♥
Annelie

#auratransformationgavmigkraftattvarajag

©Annelie Boström 

Certifierad Auraförmedlare™

Massör & Hälsoinspiratör

Balansbutiken – Universell Balans
Sörbygatan 74 | 802 55 Gävle
 
076 – 367 86 86